För er som inte har läst en finlandssvensk tidning de senaste månaderna, kan jag ju upplysa er om att den hetaste potatisen är den s.k. "pedofilskandalen i Jeppis".
Det var i november-december 2009, om jag minns rätt, som det kom fram att en lekmannapredikant i en laestadiansk församling i Jakobstad hade under många år förgripit sig sexuellt på ett tiotal pojkar, bl.a. hans egna barnbarn. En faktor som har gjort folk ännu mera upprörda är att predikantens barn, alltså offrens egna föräldrar i ett tidigt skede hade upptäckt vad som pågicks men de hade tystat ner det.
Efter det har det skrivits spaltmeter efter spaltmeter om det i tidningarna. Ett offer trädde anonymt fram i tidningen och berättade om tillvaron i familjen med mycket aga och våld. Sen skrev föräldrarna och en del syskon ett brev till tidningen för att tydliggöra att de inte kände igen bilden offret målade upp, deras hem var inte fullt med våld och aga.
Den lokala tidningen ÖT, Österbottens tidning, valde först att inte tillåta kommentarer på artiklar som tangerade denna nyhet på deras hemsida. Det gjorde däremot HBL, hufvudstadsbladet och nog kom det kommentarer alltid.
Det har skrivits så otroligt mycket om hur avskyvärt människor anser pedofili vara, så jag orkar inte upprepa vad som redan skrivits om dessa handligar lekmannapredikanten gjorde mot oskyldiga barn. Men jag tar ändå upp detta fall, för att Jakobstad, Jeppis, är min stad. When I say Jeppis, you say stan; Jeppis - stan! Och även om jag är fullt medveten om att staden, eftersom den ligger djupt nere i den österbottniska myllan som omgärdas av bältet som kallas Bibelbältet, ofta anses vara en rätt konservativ stad på kartan, av mina mera söderbebodda vänner här i det kalla landet, så förvånas jag faktiskt en del av vissa kommentarer.
På HBL´s sidor samlas både österbottningar, nylänningar och andra finlandssvenskar för att skriva av sig sin ilska och sorg. Och jag kom faktiskt att tänka på Knutby idag. Det börjar vara ett par år sen, men jag minns när jag fick höra nyheten om Knutby. Eftersom jag redan då hade siktet inställt på att flytta till en storstad i något skede, så minns jag att jag var förvånad varför någon skulle vilja bo på ett sånt litet, isolerat och konservativt ställe? Men nu när jag läser vissa kommentarer, så är det knappt jag känner igen min stad. Visst, jag har ju aldrig varit kyrkligt aktiv i Jeppis (eftersom min församling ligger i grannkommunen) men det finns ju alltid fler sidor av samma stad. Men den sida som visas är liten, isolerad och konservativ. Och ja, jag har mycket ofta sett den sidan av staden också. Men det är inte den enda sidan av staden Jeppis.
Men sen orkar jag inte bry mig längre och när jag ser kommentarer som säger att
"Annars bara kör de över oss, dessa österbottningar i tjänst som kommer hit ner! Även om vi söker jobb däruppe blir vi bakdantade och får nobben utan att ana varför. Omskolning, gott folk, behövs! Österbottningar är AVIKANDE! Vi andra finlandssvenskar far illa av dem!", så kan jag bara inte ta kommentarerna på allvar mera.
Visst, jag kan ju omöjligt veta vad skribenten har för erfarenheter av att nobbas och baktalas av österbottningar, men att börja säga att ni andra finlandssvenskar far illa av oss är bara löjligt. För jag skulle nästan vilja påstå att utan österbottniska svenskspråkigt isolerade byar, så skulle det vara svårt för svenskan att överleva i Finland.
(nu barkade detta inlägg iväg från vad det handlade om från början. Men jag hoppas jag kan bli förlåten för det.)
Här är annars artikeln som den specificka kommentaren i inlägget är hämtad ifrån, http://www.hbl.fi/text/inrikes/2010/1/19/d42101.php
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar