tisdag 19 april 2011

Har du fått stryk på grund av ditt språk?

Nu hade jag tänkt kommentera en artikel på aftonbladet.se, som berättade om någon journalist på HBL (also known as Husis in Svenskfinland) vars barn var rädda för att prata svenska i grillkön på lördagsnätterna i Helsingfors. Rubriken var i stil med "Pratar man svenska får man på käften". Men tydligen är artikeln borta för tillfället... Skumt! Men jag kommenterar på det i alla fall.

Jag har ofta tidigare funderat på det där. Om berättelserna en ibland får höra att det på vissa platser och på vissa tidspunkter kan vara farligt att snacka svenska. Mina personliga erfarenhet av att prata svenska i Finland har aldrig någonsin involverat våld eller hot. Jag kommer ihåg en gång, när jag och ett gäng (finlandssvenska) vänner satt i en spårvagn i Helsingfors. Vi var glada, vi var på väg till en fest och vi satt och sjöng lite visor. Inte så där jobbigt skrålande, som vissa människor tenderar att göra på lördagskvällarna, utan mera trevlig allsång. En av mina vänner, en Helsingforsbo, vägrade att sjunga med och viskade lite skamset att det inte är så konstigt att finnar inte tycker om oss finlandssvenskar. Vi i resten av gänget, majoritet österbottningar, skrattade bort hans oro och fortsatte att sjunga glatt fast vi fick några mördande blickar av vissa av våra medpassagerare.

Jag har ibland funderat över varför vi inte kände någon skam, vi österbottningarna i gänget. Var det kanske för att de flesta av oss är uppväxta i relativt enspråkigt svensktalande kommuner och därför aldrig någonsin känt oss hotade? Jag menar, vem är så dum och kommer till en ort var 90% av människorna är svenskspråkiga och börjar bråka om finlandssvenskar och så kallad "pakkoruotsi"? Eller, så var det bara så att min Helsingforsvän inte var en vän av sång och skyllde på språket för att få tyst på oss? Jag är inte riktigt säker, det var ett par år sen också detta inträffade.

Sen fick jag också en gång höra av en förbipasserande, just innan jag och några vänner skulle gå in till en bar i Vasa vi aldrig tidigare besökt, att "prata nu inte alltför högt svenska här". Där hände det ingenting heller, fast vi pratade svenska hela kvällen.

Annars har jag hört ett par gånger att en ska akta sig för att prata alltför högt svenska nattetid i Kokkola. Själv har jag aldrig upplevt Kokkola under natten, så det vet jag ingenting om. Stämmer ryktena eller är det bara elakt förtal om staden Kokkola?

Vad säger ni andra finlandssvenskar? Har ni någonsin blivit hotade med stryk på grund av ert språk? Har ni varit med om andra hotfulla situationer? Eller är detta hot lite överdrivet?

Uppdate: Nu har artikeln kommit tillbaka. Den hittar ni här, klick!

6 kommentarer:

  1. Jag har funderat på exakt samma grej: har påriktigt aldrig kännt mig hotad eller tvingad att hålla käften/prata tystare/byta språk. Kanske österbottningar är ignorantare för omgivningens tryck? ;)

    SvaraRadera
  2. Månne är vi österbottningar det? ;) Vem vet.

    Sen vet jag ju inte hur det är att bo i en större stad, var det finns finlandssvenskar, men där de är i minoritet. Eller ja, jag har bott Vasa och där är ju finskspråkiga i majoritet. Men det är ju ändå en tvåspråkig stad. Månne är det annorlunda på orter var svenskspråkiga är typ 5%? Jag vet inte. Har också svårt att tro problemet finns på orter var det inte alls finns svenskspråkiga.

    SvaraRadera
  3. Jag har i vissa fall varit rädd att börja på svenska, antagligen för att jag är för feg att få sura blickar. Men under det senaste året har det blivit bättre, var i Finland jag än är börjar jag numera på svenska. Jag har dock vänner som fått glåpord för att de gått på stan och pratat svenska, och andra som hamnat i slagsmål.

    SvaraRadera
  4. Det är jag ledsen av att höra, Linnies. Att folk faktiskt hamnat i slagsmål på grund av sitt språk. Och glåpord är ju aldrig roliga. :(

    SvaraRadera
  5. Fick ju på käfta ein gang tå ja tala svensk, i österbotten :) Så he stämbe no men beror no på folkets skick, tror ja. Å idee me kokkola stämbe no deilvist å sku ja tro, ha no känd me obekväm mang gang tå ja ha sagt na på svensk å siit na skrämmand typer..

    Men, ja. Int veit ja om man ska undvik å prat sett språk, ja tycke he e betär ti va som Mahatma Ghandi, kämp för sin sak, klappar nar ner de, stig opp å ga igen. Ge int tibaks! :D

    SvaraRadera
  6. Jaa, he er sant he! Nu komber jag ihåg, Cammi. Hemskt!

    Bra tänkt! :)

    SvaraRadera